Kils AIK - Säffle HC 5-4 (1-0, 3-2, 1-1)
Skott: 38-30
1-0 R. Nilsson (A. Andersson, P. Eriksson)
2-0 R. Nilsson (P. Eriksson, T. Ardon)
3-1 C. Rockmyr (W. Flodin)
4-2 A. Andersson (R. Nilsson)
5-3 S. Bergqvist (J. Hallquist, T. Ardon)
Ja det blev en seger mot nästjumbon till slut men det var inte med några 7 måls marginal som senast.
Kvällens referat blir återigen lite kortfattat då jag vill passa på att tacka av en viss spelare som ikväll gjorde sin sista hemmamatch på obestämd framtid.
Vi började ändå matchen ok och skapade en hel del tryck men känslan var att fokus inte var på plats. Vi har ledningen med 1-0 och kraftigt skottövertag efter första men det fanns mer att hämta.
Andra perioden fortsatte i samma anda med skillnaden att nu trillade det in fler puckar. Tre för oss och ett för Säffle. Vi drar på oss ett koppel av onödiga utvisningar och bjuder i och med det in Säffle i matchen.
Den tredje och sista perioden blev ryckig och långt ifrån välspelad. När vi gör 5-3 och dessutom ska spela numerärt överläge i spel fem mot tre tror nog de flesta att det blir transport resten av perioden. Istället går vi bort oss helt och släpper in 5-4 och det blir darr in mot slutsignalen.
Vi lägger till tre poäng på kontot men mer än så tar vi inte med oss ikväll!
Kils AIK mottog innan matchen pris som bästa alliansförening med en mycket fin motivering som jag tror finns att läsa under morgondagen🙏
Matchens Mr King var given ikväll, 2+1 och ett otroligt slit över hela banan. Matchens Mr King:
Rasmus Nilsson⭐️⭐️⭐️
Det må ha varit matchens stjärna men det finns en annan i det här laget som jag vill hylla lite extra ikväll.
Han ska spela även nästa vecka innan han styr skutan mot Göteborg men eftersom det var sista hemmamatchen ikväll vill jag ändå använda detta tillfället till att lyfta en som nog är den största LAGspelaren som jag spelat med. Jag har både spelat med honom och nu de senaste åren även varit med och coachat honom och oavsett så har han alltid varit någon som man vet lyfter rummet han går in i.
Aldrig nånsin har jag sett eller hört honom klaga om han blivit åsidosatt på en match. ALLTID pushande i båset, till och med om han endast fått ETT enda byte i matchen. En tränares dröm kan man säga.
Han når inte 200 matcher(den här säsongen i alla fall) men strax under och det går inte att nog understryka hur viktig Josef ”Jofa” Hallquist varit under alla åren som han tillhört A-laget. Inte nog med att han alltid ställer upp och har en väldigt hög högstanivå. Han är en kille som skapar stämning i omklädningsrummet med sin karaktär och bara sitt sätt att vara. Inkluderande och en fin människa, rakt igenom, helt enkelt! Pratade med min son precis och berättade för honom att Jofa gjorde sin sista hemmamatch nu. Hans svar?
- Neej, han var ju snällast i hela laget.
Jag vet jag pratar för hela laget när jag säger, att vi kommer sakna Dig Jofa. Vi blir en hockeyspelare kort, men mest av allt kommer det bli tomt och tyst på din plats i omklädningsrummet efter jul.
Vi hoppas pluggandet och framtiden ger dig det du vill ha, och att du sen återvänder för att dra på dig den röda tröjan igen.
Tills dess, gör vi som Rasmus och skickar en go kram och stort lycka till!
Tack för allt Jofa❤️
